Få maktskiften har skett i kommunerna och inga alls i landstingen. 23 procent av fullmäktigeledamöterna i kommunerna har hoppat av sitt uppdrag i förtid.
Relativt få maktskiften under mandatperioden 2010-2014
Innevarande mandatperiod har förhållandevis få maktskiften skett i kommunerna och inga alls i landstingen. I tolv kommuner har makten skiftat från ett block (allians, vänsterstyre eller blocköverskridande) till ett annat. Det ska jämföras med mandatperioden 2006-2010 då 23 styren sprack i kommunerna och två i landstingen.
| Kommun | Nuvarande majoritet | Majoritet efter valet 2010 |
|---|---|---|
| Hedemora | S, V, C, FP | S, V, MP, Långshyttepartiet |
| Herrljunga | S, FP, MP, Kommunens Väl | M,C,KD |
| Hällefors | S, KD, M, Grythyttelistan | C, S, V, Hällefors Oberoende |
| Kalmar | S, V, C | S, V, MP |
| Lysekil | M, S, MP | M, C, FP |
| Mariestad | M, C, FP, KD, Mariestadspartiet | S, V, MP, Mariestadspartiet |
| Nora | S, M, V | M, C, FP, KD, MP, Norapartiet |
| Orust | M, C, KD, MP, V, Orustpartiet, Folkviljan | FP, S, Folkviljan |
| Valdemarsvik | S, V, MP, Nybyggarpartiet | M, C, FP, KD, Nybyggarpartiet |
| Vara | S, C, KD, V, MP | M, C, FP, KD |
| Västervik | M, S | M, C, FP, KD, Kommunpartiet VDM |
| Östersund | S, C, MP | S, V,MP |
Desto större rotation har det varit bland styrelseordföranden. I kommunerna har drygt 40 ordförande slutat under mandatperioden och i landstingen har en ordförande lämnat sin post.
Avhopp och tomma stolar
Under mandatperioden har 23 procent av fullmäktigeledamöterna i kommunerna hoppat av sitt uppdrag i förtid. Högst var avhoppen i gruppen 18-29 år, 54 procent. Något fler kvinnor än män hoppar av sitt uppdrag i förtid (25 procent kvinnor mot 22 procent män). Bland partierna hade Sverigedemokraterna absolut flest avhopp 63,5 procent slutade i förtid. I landstingen är avhoppen färre, 16 procent hoppar av i förtid. Vid mandatperiodens slut var 82 platser i kommunfullmäktige inte tillsatta. Det är företrädesvis Sverigedemokraterna som har svårt att tillsätta sina mandat. Valdeltagandet, kommer det fortsätta uppåt?
*I valen till landstings- och kommunfullmäktige har utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i tre år rösträtt. Den gruppen röstar i lägre utstäckning, Det är en orsak till att valdeltagandet är lägre i de valen.
De två senaste valen har valdeltagandet ökad från en, enligt svenska mått, låg nivå. Skillnaden i valdeltagande mellan olika val kan bero på om det är tydliga politiska skillnader mellan partierna eller om det är ett spännande val där regeringsmakten står på spel.
Representativitet i fullmäktige
Valet 2010 bjöd inte på några stora förändringar när det gäller representativiteten i fullmäktige. Unga, kvinnor och utrikes födda är fortfarande underrepresenterade bland de förtroendevalda. Tittar man på kommunnivå så har 12 kommuner 50 procent eller fler kvinnor i fullmäktige, det vill säga i 278 kommuner är majoriteten av ledamötena män. I 20 kommuner är 35 procent eller färre, kvinnor i fullmäktige.
I landstingen råder i stort sett jämn könsrepresentation. Yngre och utrikes födda är däremot underrepresenterade.
DalaNytt 